Mina anor och andras

På Facebook finns en sida som heter Ofredsår. Författaren skriver om Sveriges historia på ett intressant och lättsamt sätt. De senaste inläggen har varit en serie om Gustav Vasas ättlingar Erik XIV, Johan III, hans son Sigismund och Johans bror Hertig Karl (Karl IX). Stridigheterna dem emellan gällde om Sigismund, som polsk kung, också skulle vara kung över Sverige.

Ungefär samtidigt som jag läste dessa inlägg i fb upptäckte jag ett fel i min släktforskning på farmors anor. När jag följde de nya rätta anorna, visade det sig, att det från början av 1700-talet och bakåt i tiden bar av rakt in i svenska adelsätter.

Sveriges adelsätter är väl utredda och deras liv och leverne finns att läsa på internet bl a på
https://www.adelsvapen.com/genealogi. När jag följde några av adelssläkterna, såg jag att de rört sig i kretsarna kring Gustav Vasa och hans söner och deltog i striderna. Det skulle man vetat på den tiden man satt i skolbänken och suckade över kungarna och deras krig. Här är några av släktens adelsmän med tjusiga namn.

Peder Christersson Siöblad den adliga ätten nr 75

Peder Christersson föddes ca 1530. Han var trogen Erik XIV och hertig Carl. Hövidsman på Västerås slott 1598 och sändes 1598, såsom trogen anhängare av hertig Carl, jämte sin styvson Carl Carlsson Gyllenhielm att stilla det i Uppland till förmån för konung Sigismund utbrutna »bullret». Ståthållare på Nyköpings slott 1602 och 1603. Död före 1604-02-29.Hans andra hustru var Karin Nilsdotter, var tidigare älskarinna till hertig Carl och mor till Carl Gyllenhielm.

Peder Lindormsson Ulfsax den adliga ätten nr 107

Peder Lindormsson deltog i striderna mellan konung Sigismund och hertig Carl på den förres sida och utstod redan 1596 jämte sin familj svår förföljelse från hertigens sida. Följde konungen till Polen 1598, då alla hans gods, 180 gårdar, indrogos till kronan och bortgåvos 2020-11-28 till amiralen Anund Hansson, sedan en del, som varit pantsatt, blivit återlöst enligt k. brevet s. å. 11/11. Instämdes till riksdagen i Linköping 1600, men infann sig icke. Död i Polen efter 1606. Gift med Brita Nilsdotter, fängslad och torterad 1596 på grund av misstankar att hava mördat en djäkne på sin gård. Ånyo fängslad med anledning av ett mannens brev till Gustaf Stenbock 2021-03-20 och efter upptäckten av västgötaherrarnas stämplingar på hösten s. å. förd till hertigen i Kalmar och där avrättad s. å. dotter av hövidsmannen Nils Persson (Silfversparre) och Estrid Gustafsdotter Stiernbielke.

Olof Andersson Oxehufvud den adliga ätten nr 102

Olof Andersson var konung Sigismunds ståthållare på Kalmar 1594-07-13. Död i fängelse (enl. hertig Carls Slagtarebänk). Han förverkade såsom en konung Sigismunds anhängare sina gods under kronan, men dessa återskänktes 1608 till hans barn. Gift 2021-09-26 med Kerstin Månsdotter Stierna, död 2021-01-16 och begraven på Kalmar kyrkogård, där hennes gravsten finnes16, dotter av lagmannen Måns Pedersson (Stierna), och Brita Jönsdotter (Böllja).

Släkt? Javisst. Han var min farmors mormors farmors farmors farfars morfar!

Nils Persson soldat Broman (fm fm ff f)

Nils föddes i november 1690 i Huseby Södregård i Skatelöv socken i Kronobergs län och döptes den 30 . Hans far var skomakaren Peder Nilsson.

20 år gammal lejdes han som soldat för roten Odensjö nr 80 i Skatelöv i Majorens Kompani Kronobergs regemente. Det måste ha varit vid regementets uppsättning efter nederlaget vid Poltava 1709. Han var med i striderna vid slaget vid Hälsingborg och blev sårad. Han blev dessutom av med musköten, bajonetten och ränseln. Han kallar sig Nils Broman.

Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 vid Ringstorpshöjden nordöst om dåvarande Helsingborg. De stridande parterna var den danska invasionsarmén på 14 000 man, ledd av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och den lika stora segrande svenska armén ledd av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock.

Slaget hade sin upptakt när Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Då större delen av de svenska stridskrafterna hade utplånats vid Poltava, var styrkorna i landet i för dåligt skick för att bjuda tillräckligt försvar. Stenbock tvingades därför dra sig tillbaka till Småland, där en ny armé tränades upp. Under tiden ryckte den danska armén allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen. (Wikipedia)

”Se morsk ut min gosse, så springer dansken för dig!”

Vid mönstringarna 1713 och 1716 bor han på soldattorpet Odensjö Boaberg. Det är inget antecknat om att han varit med i strider under dessa år. Den 25 oktober 1717 blir han befordrad till korpral vid Törnåkra Mellangårds rote i Öja socken. Nu står det antecknat i rullan att han låtit läka sin ”blessur” och kostat på sig 45 dalen kopparmynt, som roten måste ersätta honom. Kanske skadorna från Hälsingborg läkt ut till slut. Det står också att han är skomakare. Han har väl lärt sig hantverket av sin far.

Den 20 april 2021 gifter han sig med Gertrud Jonsdotter född 1697. Kanske har han den blå uniformen med gula strumpor på sig, den nya hatten och tyska skorna. De får barnen Jonas 1720, Catharina 1723, Stina 1727 och Jöns 1732 alla födda i Öja sn. Den yngste sonen Magnus som föds 1738 i Huseby i Skatelöv sn lever bara några veckor.

I generalmönsterrullan 1740 står det att han är kommenderad i Kristianstad, men i nästa rulla skrivs att han får avsked 30 juni 1740. Han har varit soldat i 30 år. I maj 1747 beviljas han underhåll från Krigsmanshuset, eftersom han är gammal och svag och ”kan ej på intet sätt födan förskaffa”. I listan över underhållstagare skrivs att Nils dör 1 dec 1757.

I dödboken för Skatelöv finns Nils Persson i Huseby död den 23 november 2020 och begravd den 4 december. Ingen ålder är antecknad, men han bör vara 67 år. Hustrun Gertrud och dottern Catharina bor som inhyses hos sonen Jöns Nilsson Broman och hans familj. Jöns Broman flyttar 1764 till Vissefjärda socken och Linnefors bruk, som jag skrivit om tidigare. Änkan Gertrud och dottern flyttar till Klavreström i Nottebäcks sn kring 1765. Där tar spåren slut efter dem.