Ryska kriget 1741-1743

Att registrera soldaterna i Mora Kompani, Dalarnas regemente, var både intressant och lärorikt. Genom soldaternas öden blev Sveriges historia levande. Att soldater dör i krig hör ju liksom till (det vansinniga) spelets regler. Men att de dör av sjukdom efter bara några månader efter inställelsen pga dåliga förhållanden, inkvartering, utrustning mm är en tragisk läsning.

Att gå igenom generalmönsterrullan som skrevs i Mora Noret den 27 oktober 1744 var riktigt ledsamt.
Den rullan redogjorde för alla soldater, som varit med till Finland i Ryska kriget. I maj 1735 gjordes den föregående generalmönsterrullan. Därefter finns det rullor över utkommenderingar till Finland och flera rullor över nyutskrivningar och kompletteringar efter döda och avskedade soldater. Männen, som skrevs ut, är i stort sett anonyma. De skrevs ut med namn, ålder, tjänstetid och om de var gifta eller ogifta. Deras hemort skrev bara med landskapet. Flertalet var från Dalarna men många kom från Värmland, Västmanland och andra närliggande landskap. För att kunna identifiera dem fordras en anteckning i husförhörslängder och andra kyrkliga längder.

Minnesmärke i Willmanstrand

Hattarnas ryska krig 1741-43 var ett misslyckat svenskt anfallskrig mot Ryssland. ”Avsikten var att ta tillbaka de landområden som förlorats vid freden 1721. Resultatet blev det motsatta. Brist på proviant och dricksvatten, sjukdomar, deserteringar och oklar militär ledning ledde till nederlag vid Willmanstrand i augusti 1741. Ett år senare kapitulerade den inneslutna hären vid Helsingfors.”( Ur Vad varje svensk bör veta Sveriges historia)

Citat hämtade på nätet från Herman Lindqvists bok ”Nyttan och nöjet”:

”Soldaterna fick utstå hemska lidanden i de usla vinterkvarteren kring Fredrikshamn. En stor del av dem låg förlagda i fuktiga jordkulor. Deras kläder möglade och ruttnade bort på dem. Maten var otillräcklig och dålig…. Farsoter började härja. Från november till februari 1742 dog 2.000 man, och flera tusen andra var sjuka.”

”Regementet hade ont om officerare - några var sjuka och andra var krigsfångar i Ryssland. Utan tillsyn av sina förmän måste soldaterna utstå hårda strapatser. Förläggningarna var dåliga och maten usel. Många var i dålig kondition redan från början av kommenderingen. Rullorna talar om soldater som var så späda och unga att de inte orkade bära geväret, och hos en del fanns säkert rödsoten kvar i kroppen.”

En av sjukdomarna som drabbade soldaterna var dysenteri eller rödsot. En tarmsjukdom som gynnades av de dåliga hygieniska förhållandena i lägren och på skeppen.

Mora Kompani skickade iväg 150 soldater. Av dem kom 37 st hem igen. Vid slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741 antecknas 26 st som ”förkommen”. Kanske visste man inte säkert om de var döda eller i rysk fångenskap. Nya soldater skickades iväg till Finland för att fylla luckorna efter de som dött. Enligt gmr 1744 dog ca 140 av de unga män som lejts för Mora Kompani.

I generalmönsterrullan den 27 oktober 1744 antecknas

För rote nr 48 Finne
Pehr Persson casserad wid sista Generalmönstring (ofärdig i vänstra handen och fötterna för avsked)
I stället 18 januari 1738 Anders Ohlsson död d 11 mars 1742
I stället d 3 Juni 1742 Olof Ohlsson död d 21 november 2020
I stället d 5 februari 1743 Anders Ohlsson död d 11 oktober 1743
roten vaccant

För korpralsroten nr 73 Blom
Korpral Lars Andersson död d 25 mars 1741
I stället d 22 april 2021 ifrån No 88 Laxens rote Olof Ohlsson förkommen i action vid Willmanstrand
I stället d 1 januari 1742 ifrån No 83 Lärkas rote Olof Andersson död d 10 maj 1742
I stället d 26 dito ifrån No 33 Diuses rote Johan Andersson död den 15 juni 1742
I stället d 30 juni samma år ifrån No 81 Braskens rote Mårten Persson 46 år tjänat 28 år från Stockholm

För rote nr 91 Ståbi
Johan Ersson förkommen i Willmanstrandska action
I stället d 5 januari 1742 Erich Ersson död d 7 april 2021
i stället d 1 juli 1742 Erich Ersson död d 7 oktober samma åhr
I stället d 14 mars 1743 Marcus Persson 23 år från Värmland tjänat 1½ år