Avrättningen i Mora (Wikipedia)

Massavrättningen utfördes 25 augusti 1669. Vädret var mycket fint den dagen. De skulle halshuggas, varefter deras lik skulle brännas på bål offentligt. "Synderskorna gick alla fort, utom de båda sista, som började något jämra och gruva sig, dock sådant utan uppehåll av exekutionen". Bålen hade ställts upp mitt emot kyrkan på en sandudde på andra sidan älven. Därefter halshöggs de med yxa, fjorton kvinnor och en man, varefter deras lik lyftes upp på bålen "först sju på det första bålet, fem på det andra, tre på det tredje, ett gräsligt spektakel", och brändes.

148 barn piskades med ris mellan sex och trettio gånger och en pojke fick löpa gatlopp mellan de andra sockenpojkarna. Dagen därpå lämnade kommissionen Mora. Ytterligare sex kvinnor blev senare avrättade.

Efterdyningar (Wikipedia)

Prästen Skagge klagade dock över de sex som satt i fängelse i Falun i ett brev till landshövdingen: " Här höres skrän, gråt och klagan, både av föröräldra roch barn. Herre Gud näpse Satan och göra häruppå en nådig och faderlig utgång". Regeringen i Stockholm gav order om att en särskild bön, häxbönen, skulle hållas i landets kyrkor, och denna bön hölls sedan mellan 1670 och 1677.

I december stod sextio människor anklagade på nytt, men de lokala myndigheterna började tröttna; "ju mera och hårdare man härutinnan förfarer, ju farligare utseende haver det", skrev landshövdingen, och "desto mörkare synes det för mina ögon vilja bliva att skilja den skyldige från den oskyldige". I denna nya häxprocess blev därför ingen dömd till strängare än piskning. I februari 1670 klagar dock landshövdingen: " överallt är detta nu det ordinarie samtalet uti deras samvister och sällskap", och häxhysterin sades sprida sig som eld i torrt gräs; präster skrev till landshövdingen och bad om nya häxprocesser, men han vägrade och sade att det räckte att låsa in de misstänkta och predika för dem morgon och kväll.

9 personer från Oxberg stod anklagade i samband med häxprocessen 1669.

1:1 Pelle Marit f 1611

1:4 Mats Matsson f 1653 son till föregående

2:3 Marit Eriksdotter f 1629

9:2 Kienge Elin Stefansdotter f 1602

10:2 Jerp Anna Andersdotter f 1630

15:2 Mångs Elin Jönsdotter f 1600

15:3 Smeds Anders Larsson f 1630 son till föregående

26:4 Björs Anna Matsdotter f 1647

27:7 Anna Nilsdotter "Nissis Anna" f 1592

Av dessa erkände 2 st: Jerp Anna och Nissis Anna. De blev halshuggna och brända på bål 25 augusti 1669.

Ytterligare 2 st: Pelle Marit och Björs Anna blev dömda mot sitt nekande. De blev inte avrättade, eftersom man var noga med ett erkännande, för att den dömda skulle kunna få syndernas förlåtelse före avrättningen. De fördes i stället till fängelset i Falun: Falu stenhus. Efter en tid fördes de till Mora för nya förhör och fängsligt förvar i ett hus nära kyrkan. Marit vidhöll sitt nekande och Björs Anna ansågs så ung att bättring skulle kunna ske.

Mats Matsson 16 år dömdes till gatlopp.

De övriga anklagade ställdes "under Guds dom" eller frikändes för sitt goda ryktes skull.

Som vittnen deltar över 20 barn från 15 gårdar. Barnens ålder varierar mellan 4 och 17 år. Alla gårdar, där det inte är enbart småbarn, är inblandade. En vuxen man, Stenis Olof Larsson 3:1, nämns även som vittne. Som vittnen nämns inte bara barn från Oxberg. Mot Björs Anna vittnar t ex 5 st barn från Gopshus. Oxbergsbarnen nämns likaså som vittnen mot "häxorna" i Gopshus.

1:1 Pelle Marit anklagas som häxa vid häxprocesserna i augusti 1669. Hon erkänner först att hon lärt i ungdomen av en gammal kulla när hon gick och tiggde. Vid senare förhör tar hon tillbaka sin bekännelse och säger att den skett under tortyr. Hon döms skyldig, men eftersom hon inte erkänt, avrättas hon inte, utan förs till fängelset i Falun "Falu stenhus" under hösten. Prästerskapet vill att de dömda skall erkänna sin gärning och därefter få syndernas förlåtelse och återfå " själens salighet" innan de avrättas. Genom att neka får Marit behålla livet. I december hålls nya förhör med de anklagade i Mora. Flera barn vittnar mot Marit men enligt protokollen är "de intet att rätta sig efter". Landshövding Duvall inser att det blir dyrbart med transport till Falun och vaktande av "häxorna" där. Han ger därför order om att de "argaste och värsta" skall förvaras i ett särskilt hus nära kyrkan. Prästen skall besöka dem där varje morgon och kväll och genom bön och förmaning "söka dem på rätta vägen bringa". Marit tycks överleva fängelsetiden och återvända till Oxberg År 1675 dör hon, sonen Anders ger då ett får till kyrkan efter sin mor enligt kyrkoräkenskaperna.

1:4 Mats Matsson anklagas tillsammans med sin mor i häxprocessen. På frågan

varför han "tjänade satan" svarar han " att han var så ganska fattig, hade varken mat eller kläder". Satan hade lovat att han skulle få bli i ett "glimmande stenhus evinnerligen". Mats döms av rätten att löpa gatlopp, dels för egna brott och dels för att varna och avskräcka andra barn. Den 17 augusti 1669 löper han gatlopp tre varv inför 200 barn med ris i händerna. Riksrådet Creutz tar honom senare " i sitt hov". I ett brev med anledning av häxprocesserna beskrivs Mats som "en arger sälle".

2:3 Marit Eriksdotter omnämns i sockenstämmoprotokollet den 8 april 1665. Hon är kallad till prästgården för att förlikas med Smeds Olof Larsson. I närvaro av kyrkoherden och några sockenmän lovar hon " att de icke mera gräla skall".

1669 anklagas Marit som häxa men frias.

9:2 Elin Stefansdotter .I protokollen från häxprocessen kallas hon: Kiänge Elin Döde Staffans dotter, Maas Pers hustru. Hennes man förväxlas troligen med dennes broder Per Matsson vars hustru också heter Elin. se 8:1 o 2. Elin frikänns från " häx-anklagelserna" på grund av sitt goda rykte. Hon dör 1689 och sonen Mats ger 2 får till kyrkan.

10:2 Jerp Anna Andersdotter anklagas som häxa. Hon halshuggs och bränns på bål den 25/8 1669. Hon " bekänner själv sig icke vara värd gå här på jorden, för det myckna onda hon mot Gud och sin nästa gjort haver".

15:2 Elin Jönsdotter anklagas i häxprocesserna men döms inte utan ställs "under Guds dom".

15:3 Anders Larsson Anders anklagas som sin mor för häxeri men även han underställs " Guds dom".

26:4 Anna Matsdotter är den första i Mora sn som anklagas för häxeri. Citat från uppsatsen "De svenska häxprocessernas utbrottsskede" av Birgitta Lagerlöf Genetay:" Detta var för Biörs Anna en fullständigt överrumplande beskyllning. Hon nekade först men angav sedan i befallningsmannen Johan Arfwedssons, kyrkoherde Elavus Skragges och adjunkten Anders Nohr Moraeus´ närvaro en mycket tveksam och ostadig bekännelse, där hon i sin tur på frågan vem som lärt henne, angav i ena stunden hustru Ingal i Östansjö i Lillhärdal, i andra stunden Niss Anna i Oxberg. Denna Anna gick om Sondagh ( 21 februari ) effter Gudztiensten heem till Oxeberg, om Måndaghen om Middagztijdh kommer hon åther igen löpandes till Nohr ( ungefär 30 km från Oxberg) till Adjuncten, sigh högeligen klagandes öfwer hwadh falskt och ondt ryckte henne påkommit war, och aldra mäst, at hon hade lugit på sigh sielff, föregifwandes att hon wardt så skrämbd och reddadh i Sochne-Stugan, at hon icke wiste hwadh hon höll uppå eller hwadh hon sade, och hade, om natt och dagh ingen roo sedhan hafft, och nu icke kunde wara tillfridz förr ähn hon hade warit hijt, att beklaga sigh och betyga sin oskyldighet. Hon blev kvar hos Anders Nohr Moraeus till dagen därpå och han bemödade sig flitigt att om förhöra henne och få henne att erkänna men lyckades inte."

Anna blir trots det dömd till döden den 25 augusti men avrättas inte utan remitteras till hovrätten med motiveringen :" Synes vara förhoppning om bättring eftersom hon är så ung". Hon är 22 år. Tillsammans med bl a Pelle Marit 1:1 förs hon till "Falu stenhus" Nya förhör hålls under vintern i Mora och det hela tonas så småningom ner

27:7 Anna Nilsdotter .Hon är troligen svärmor till Blund Lars och mor till Brita Jönsdotter År 1666 kräver Anna tillbaka jord från Blund Lars som han haft i pant i 14 år och " ingen utlaga derför gett." Den 25 augusti 1669 avrättas hon som häxa och kallas i protokollen: Nissis Anna i Oxeberg om sina 70 år, farit från ungdomen, lovat Satan kropp och själ…